Pi är en vänlig flicka som vill väl i allmänhet och älskar sin iller, herr Pip. Jag älskar inte herr Pip. Herr Pip är en ställföreträdare för satan. Han äter allting, inkluderat cement och möbler, kommer in överallt och kan hänga fast i käkarna i dagar i streck. Pi ser inga fel på honom, men så väljer han vanligen att äta upp andras saker. Tillsammans arbetar de i en något alternativ klädaffär. Det är förvånande. Om saker och ting hade följt sitt vanliga schema, hade kläderna varit trådar mellan herr Pips tänder. Pi svärmar i allmänhet för allting som kommer från Tokyo och hänger med MeiMei - de två pratar japanska med varandra och det är hemskt enerverande, men i övrigt är det inget fel på henne. Jag planerar att beväpna mig, företrädelsevis med en luftvärnskanon, hitta illerjäveln en sen natt och förvandla honom till en liten päls. Jag väntar med detta tills jag har fått en korrekt ninjaträning, annars kommer de att hitta det som är kvar av mig i form av små klumpar i illerbajslådan.